Om

Med livet som lärare och mig själv som betraktare och deltagare bjuder jag på både djup, allvar, kärlek och humor i förhållande till samhällsnormer och vår egen blindhet om dessa. Med en viss underton av sarkasm vill jag bjuda in dig som läsare till reflektion över ditt eget liv och skapa en medvetenhet runt detta.

Varmt välkommen!

Presentation
Kontaktformulär

Sidor

Visar inlägg från oktober 2022

Tillbaka till bloggens startsida

Lev nu, dö sen!

 


Bubblade in mig..... stängde av yttre input och välkomnade inre input. Kryssade almanackan och adderade mängder av yoga, musik, meditation, promenader och behandlingar. 
Me-myself-and-I-time.

Borde det förresten inte vara inskrivet i grundlagen? 

"Varje år frigöres härmed 1 vecka till inre sökande i syfte att skapa en värld av människor som känner sig själva, samt kan navigera sitt eget liv utifrån dennes egna sanning och hälsofrämjande behov."

Ha....skulle vara fint det va? Men tänk..... skulle det inte vara fint?😊

Källan till det helt individuella inre vetandet. Att vi alla gavs tid och utrymme att utforska det. Tog oss tid.... utforska den egna designen av den som är du.

Hur som helst. Det var fantastiskt. 
Och nu...efter.... 
Jag kom ut i världen igen. 
Överallt... oh my! 
Vilket brus. Vibrationer. Information.... negativitet.
Tänk att vi är så glada att agera utifrån en programmering av brist och fasa. 

Börsen rasar, maten är dyr....bevare mig väl... elen. 
Ja, allt det finns. Men om vi alla tog hand om vår egen energi....använde den på bästa sätt. Gav ut en frekvens av trygghet och kärlek... 
DET smittar! Jag lovar! Wow!

Men medierna, nyheterna, den låga vibration som sänds ut....

Hur är man ren i sinnet i den värld vi har byggt upp?
Hur tänker man klart?
Hur vet man var du slutar och jag börjar?
Vad är vad.....vem är din nästa?

Vem är du?
Vem ÄR du?

You-yourself-and you-time..... det är inte ego...det är enligt min personliga uppfattning ett fantastiskt verktyg för att sprida trygghet och inspiration på just den plats där du verkar och lever.

Det räcker.... det räcker verkligen!

Din inre auktoritet

 

När du fattar dina beslut..... varifrån fattar du dem då?

Jag vill fortsätta mitt tema om Human Design som jag tidigare har varit inne och nosat på. Ett system vars ändamål är att du och jag som individuella varelser ska tillåta oss själva att leva utifrån den design som just vi är skapade att vara.

En stor del av att leva och skapa sitt eget liv är att medvetandegöra varifrån du fattar dina beslut. 

En del av oss vet intuitivt direkt i kroppen -  bara vet, innan hjärnan och logiken kommer in. 

En del av oss behöver tid..... hur känns ett val utifrån olika sinnesstämningar? Känns beslutet lika bra när du är på den känslomässiga botten som när du är på toppen och solen lyser varmt i ansiktet? Vad blir den sammanfattande känslan? Landar du i samma val oavsett vilken känslomässig stämning du befinner dig i? Som en våg i havet....den har sin cykel....och det har du också.

En del av oss kan höra på våra ljud. Vi kanske låter dem slippa över våra läppar....eller kanske hör du dem inom dig.... ett spontant "jaaa" eller "hmmmmm" eller kanske ett direkt "nej". Det är din kompass.....Innan logiken kommer in. 

En del behöver till och med en hel måncykel....alltså 28 dagar innan man vet om ett större beslut är grundat inom dig som sant och önskvärt.

De är alla olika sätt att navigera i ditt beslutsfattande. Och du kanske känner igen dig i något av dem.

Vårt mind gör sitt bästa och argumenterar gärna för något som är ett mer rimligt val att göra.... mer försvarbart, mer ekonomiskt, smartare....

Inte desto mindre går man över sin inre kompass och istället rättar in sig på värden som inte är i linje med din inre önskan. Alltså inte rätt för dig. 

Var sitter din kompass?

Ett skönt perspektiv kan vara att se hur små vi faktiskt är.....hur små våra beslut är i det stora perspektivet, för det stora kollektiva. 

Det är bara i vårt mind som vi tror att det är solen som snurrar runt vackra Gaia. I vårt mind blir allt stort och ifrågasättande och normativt. 

Men universum KOMMER inte att rasa om vi på individplan fattar våra beslut från våra inre kompasser. Från sanning.....bort från ego.

Visst....det kan kännas obekvämt och otäckt och ovant. Men känslan efteråt blir troligtvis behagfull och harmonisk. Vi kan känna att det finns en samverkan mellan livet och oss själva. Ett teamwork....en sanning....en ro.

Kanske mänskligheten skulle bli ett mer behagfullt släkte att umgås med om vi likt ett myrsamhälle drog vårt strå till stacken..... ett strå av att kollektivt bygga starka,  kärleksfulla, tänkande och kännande  individer. Ett fungerande samhälle med välmående och starka byggare, balanserade ledare och insiktsfulla rådgivare....