korvvagnar.se

Så har "mindet" varit på tivoli de senaste 2-3 veckorna och roat sig riktigt ordentligt med alla tänkbara berg och dalbanor som det finns på ett rejält nöjesfält.

Upp och ner och fram och tillbaka... Tankarna rusar och stannar och tar oväntade vändningar när jag minst anar. Jag darrar av förväntan i ena stunden för att i nästa sitta med vita tröjan med de långa ärmarna.... Ni vet den kramgoa tröjan.....den med snörning på ryggen.

Det är det här med att lokalen som jag och mina kollegor har hängt i sedan....ja, sedan länge plötsligt blev uppsagd av hyresvärden. De skulle efter 22 år plötsligt ha lokalerna för sin egen verksamhet och det är dags för oss att packa.

Nåja....det är nog dags att packa ändå. Du vet... man är färdig när man är färdig. Det blir liksom inte roligare än till en viss gräns när man är klar på ett ställe. Du vet exakt hur förutsättningarna ser ut och känns. De är förutsägbara och du får svårt att tänka utanför boxen. Blir begränsad.

Så i alla fall.... Vår lokal är ju då uppsagd och det blev startskottet på en djupgående analys av min egen framtid. Djuuupgående!!! Jag menar Pjhhhoooo! Svettigt!

Med lätt kluven personlighet har jag gått från att jag vill vara med många terapeuter under samma tak, till att vara helt själv.... eller kanske jag och en av de nuvarande kollegorna ska hänga i samma utrymme? Eller neeeej...förresten!  Ska jag inte bara ta och lägga ner alltihop.

Kanske sälja korv på torget. Jag kunde stå där i min vagn. En korvmössa på huvudet och ett förkläde med rester av Bostongurka på.  

"Vill du har ketchup? Senap? Näää....rostad lök har vi tyvärr inte.... Det blir 10 kr tack! Så enkelt och skönt! För att i nästa stund vara tillbaka på idén med många under samma tak.

Dock har jag gått över från Helix till den mer stillsamma Rabalder-bergbanan på barnavdelningen. Det guppar skönt och lite fjärilar i magen kan man stå ut med när man nyss har varit i 360 graders desorientering och vansinnesfärd.

Under den här perioden har jag även haft förmånen att påbörja en djupdykning i min Human Design karta tillsammans med 5 andra kursdeltagare och vår djupt kunniga kursledare. 

Timingen kunde inte vara mer synkroniserad. Human Design handlar bara och endast om den egna självkännedomen och hur man navigerar, identifierar och fattar beslut utifrån min alldeles unika unikhet. Avkodar allt som inte är jag för att istället lära mig att identifiera hur jag lever mitt liv utifrån vad som är sant för just mig. Inget kunde ju komma mer lägligt än just det, just nu.

Under processens gång kan jag inte låta bli att undra om min reaktion på att lägga ner och strunta i hela företagande-grejen beror på att jag inte har följt det som på riktigt klingar sant för mig. Har jag tagit det jag tror är sant och gjort till min verksamhet. Men egentligen är vad jag tror förväntas av mig? Är det därför jag aldrig har varit helt och till 100 % bekväm med hur mitt företag är format.

Så, här är jag nu. Som en flotte ute på havet. Lite ur navigation men lär mig att navigera med stjärnhimlen. Den, liksom min Human Designkarta är konstant och beständig. Kompanjonen som aldrig vill något annat än att leda i rätt riktning.

Jag kommer antagligen fatta beslut och göra vägval som är annorlunda än jag trodde för bara 6 månader sedan.... Men jag vet att de val jag gör från nu och framåt kommer att vara övervägda och beslutsfattade från en annan plats inom mig.

I allafall i så stor utsträckning jag förmår. Jag kommer att ramla dit många gånger innan jag lär mig att bemästra denna konstform helt. Mindet och huvudet får snällt abdikera som beslutsfattare och kroppsvisdomen får det utrymme som det är skapt att ta. Hjärnan får bli tillfrågad om analys och kreativa tankar, men som beslutsfattare är magkänslan betydligt mer kompetent uppgiften.

Kanske låta skrivandet utforma sig och ta lite mer plats, då det är i skrivande stunder som min kreativitet tillåts flöda helt fritt och obehindrat.

Who knows what the future holds....

Kanske många, kanske två, kanske bara jag eller kanske en korv med bröd....